Honung
Bina omvandlar blommornas nektar och andra söta safter från växter och träd till det vi kallar honung och lagrar den i vaxkakor.
När bina sätter vaxlock över vaxkakan är honungen mogen att skördas av biodlaren. Biodlaren avlägsnar vaxlocken och placerar vaxkakorna i en centrifug – en honungsslunga. I den slungas honungen ur vaxkakorna av centrifugalkraften.
Därefter silas honungen så den blir fri från vax och främmande partiklar. Då har man fått nyslungad honung. Den är alltid flytande. Vaxkakorna sätts tillbaka i bikupan för att fyllas med honung på nytt.
I honungen bildas efterhand kristaller. Hög halt av druvsocker ger snabb kristallisation. För att få en smörig, jämn och mjuk konsistens rör biodlaren honungen. Det kan ske ett par gånger om dagen, tills honungen blir tjockflytande och ogenomskinlig. Slutligen tappas honungen på burk.
Honung används som livsmedel, matlagning, bakning, i medicin, hygien- och hudvårdsbrodukter, mjödtillverkning mm.
Vill du köpa biprodukter?
Bivax
Bina tillverkar bivax i sina vaxkörtlar. Vaxet används för att bygga vaxkakor som blir barnkammare och förråd för honung och pollen i binas bostad, bikupan. Sedan urminnes tider har bivax använts till ljustillverkning, gjuter, textilframställning, läkemedel och kosmetik
Pollen
Bina samlar pollen från blommorna och på bär hem i klumpar på bakbenen. Bipollen är rikt på livsviktiga proteiner och mineraler som blir föda åt bilarverna. Bipollen som kan köpas hos lokala biodlare är färskvara, om det inte är frystorkat.
Färskt bipollen ska förvaras i kylskåp och konsumeras inom två veckor.
Propolis
Propolis eller kittvax som det också kallas hämtar bina från trädens knoppar och kåda från barrträd. Bina använder propolis för att täta springor i bostaden/bikupan och som skydd mot bakterier.
Människan använder propolis som medicin och kroppsvård.
Propolis säljs oftast i flytande form utblandad med alkohol. En del biodlare säljer även honung med propolis.
Bigift
Arbetsbin har en giftblåsa i bakkroppen till försvar mot inkräktare i bisamhället. Bigiftet pumpas ut genom gadden.
I sjukvården finns ett behov av bigift för sensibilisering av överkänslighet mot bistick mm.
I Sverige finns veterligen ingen större produktion av bigift.
Drottninggelé
Drottninggelé (royal jelly, gelée royale) är en fodersaft som bina matar de larver som ska bli drottningar med.
I vissa länder har man utarbetat metoder att skörda drottninggelé. Det är arbetskrävande och produkterna säljs till höga priser som dietkompliment och i skönhetsprodukter.
Nyttan av dessa preparat är ifrågasatt och halten av drottninggelé i produkterna är ofta minimal.
Pollinering med bin
Ökade skördar
Pollinering och honungsproduktion gör biet till ett av Jordens viktigaste nyttodjur. Genom sitt pollineringsarbete ökar bina skördarna på de flesta av våra kultur- och vilda växter. Växter som ger näring till människor och djur.
Pollineringstjänster
Fruktodlaren vet att äpplena blir stora och fina om bina pollinerat. Samma gäller för raps och rybs som får fler frön med högre oljehalt. Därför är binas arbete värdefullt även i raps-åkern och många andra grödor.
Räknar man antal individer per samhälle behövs det närmare 200 humlesamhällen för att ersätta ett starkt bisamhälle. I vissa växter som rödklöver kan humlor med sin långa tunga komplettera bin. Det framhålls ofta att humlor flyger vid kallare väderlek. Men vid kallt väder är nektaravsöndringen i blommorna minimal och blomkalkarna oftast slutna. Under dessa omständigheter blir inte pollineringen effektiv. Ett bisamhälle kan under en säsong samla ca 33 kg pollen. Motsvarande siffra för ett humlesamhälle är ca 0,33 kg. Det kan vara ett mått på binas pollinerings- arbete.
Bin är blomtrogna
Bin väljer ut en blomsort och håller sig till den när de söker nektar. Det kallas blomtrohet. Då bär biet med sig rätt sorts pollen och det blir befruktning vid blombesöken. Humlorna saknar det beteendet.
Bin ger biologisk mångfald
Mer än 70 % av allt som blommar före midsommar är beroende av bin för sin pollinering. Det betyder mycket för fåglar och vilt när de söker sin föda i naturens skafferi. Ett rikt djurliv är också attraktivt för fågelskådare, naturälskare och turism.