DEBATT - om honungsfusk och alternativa analysmetoder
I debattartikeln i Gadden nr.4/22 beskrevs de befintliga äkthetsanalysernas obefintliga förmåga att avslöja fuskhonungen eller dess förmåga att bevisa äkthet. Jag hade tänkt svara på den genom att följa ett logiskt resonemang underbyggt av fakta i den här debattartiklen. Tyvärr så har inte tiden räckt till att få officiella svar som faktaunderlag.
Debattartikel: Fabian Lindhe, yrkesbiodlare
Jag tar istället möjligheten att ställa frågorna genom den här insändaren och även direkt till livsmedelsgrossister med hopp om att få svar och med förhoppning, en förklarande artikel. Frågorna som jag vill ha svar på är.
1) Hur stor är en normal batch av butikshonung? Dvs hur många burkar och/med äkthets certifikat?
2) Skulle Honungsringen kunna få tillgång till era äkthetsanalyser och göra egna analyser på samma honung?
Det analysresultaten kan då jämföras för att klargöra hur representativt ett prov på 50 g analyshonung kan vara i relation till en batch på 20 000 kg?
3) Varför blandar ni honung från upp till fyra olika länder i era burkar?
Honung på världsmarknaden säljs i batcher om 20 ton, det måste vara en kostnad att blanda och hålla reda på spårbarheten som borde likna en telefonkatalog i tjockleken om man blandar 4 batcher om 20 ton.
4) Ni säljer honung från Kina, skulle ni via er spårbarhet kunna sätta oss i kontakt med några av de kinesiska biodlare som producerar honungen?
Fråga 1 och 2 fick jag inspiration till i våras då jag fick en exportförfrågan på min honung. Företaget efterfrågade en analys som bekräftade att det var äkta honung.
Det tar oftast ganska lång tid att göra en analys. Jag erbjöd dem istället att få med analysen på min honung som gjordes på förra årets skörd, då Honungsringen jämförde analysresultaten mot importerad honung. Företaget var helt nöjd med analysen, trots att den inte hade någonting att göra med den faktiska honungen de ev skulle köpa. Årets honung var ju inte ens skördad då men redan fanns det en analys som sa att den var äkta!
Men om vi pausar, tar ett djupt andetag och funderar på vad det egentligen är vi säljer. En unik naturprodukt som varierar – från bigård till bigård, slungning till slungning och garanterat från år till år. Vi säljer inte en statisk produkt som lätt låter sig garanteras via mätvärden. Den variationen hittar vi dock inte i butikernas aldrig sinande tillgång till ”honung” som alltid är likadan.
Vi hittar en massa saker när vi tittar på importerad honung i mikroskop som inte finns i den svenska, t ex så är det vanligt att hitta enorma volymer av bakterieskal. Var kommer de ifrån? I honungsdirektivet finns det ingenting som säger att det inte får finnas bakterieskal i honungen, så det är inte ett skäl för utslagning. Ibland hittar vi pollen som garanterat är tillsatt i honungen. Det syns på fördelningen i honungen samt att pollenkornen är mycket mindre indränkta än om de varit med i hela processen. Vid andra tillfällen upptäcker vi att det finns det väldigt lite pollen och honungen runt pollenkornen är kliniskt ren. Det tyder på ultrafiltrering med iblandning av ca 30 % honung som inte är ultrafiltrerad. Man kan via NMR också hitta sockerarten Mannose i ”honung”. Vissa säljare skryter med att deras honung är ”Mannose safe”. Problemet är bara att Mannose är en industriell sockerart och kan absolut inte samlas in av bin.
Det har tillsats en utredning efter krav från EU om hur Sveriges arbete mot livsmedelsfusk kan göras bättre. Utredningen ska vara klar 2023. Jättebra att den genomförs, vi kommer pusha för att bli hörda. Jag hoppas att vi kan komma bort från idén att, om ”honungen” följer ett antal mätvärden så är den äkta, när man i en annons samtidigt ser att det direkt måste vara fråga om förfalskning. Är det
t ex möjligt att en batch på 200 ton har exakt samma färg eller att alla 200 ton skulle ha samma vattenhalt och HMF-värde?
Nej, för att få det resultatet skulle man behöva ett kärl som rymmer hela batchen och röra om under hela tapp-processen. Genom att använda sig av logik och sannolikhet, kan man direkt slå ut mycket ” honung” som falsk, oavsett analyser och mätvärden. Jag skulle till och med vilja påstå att all honung som är homogeniserad inte längre ska betraktas som naturprodukten honung, den borde gå under benämningen industrihonung.
______________________________________________________________________________________________________________________________
DEBATT– ordet är fritt i Gadden
Fabian Linde, yrkesbiodlare fortsätter med ämnet honungsfusk i GADDEN DEBATT. Vill du också skriva ett debattinlägg eller komma med en replik? Det här är vad som gäller:
• Debattinlägget ska ha ett nyhetsvärde eller vara nytänkande. Gaddens redaktion väljer ut den eller de artiklar som publiceras.
• När vi publicerar en text betyder det inte att BF håller med debattören, det betyder att vi bedömer att våra medlemmar kan tycka att artikeln är intressant.
• Tänk på att artikeln måste vara exklusiv för Gadden. Den får alltså inte vara publicerad tidigare.
• BF väljer texter utifrån nyhetsvärde. Det kan alltså vara en fördel om texten är kopplad till agendan men ännu bättre om den har potential att sätta agendan.
• Du mejlar din artikel till kommunikator@biodlingsforetagarna.se i word. Texten får inte vara mer än 2.500 tecken inklusive blankslag. Glöm inte skriva ditt namn och din mejladress.