Yrkesbiodlare har svårt att hitta personal

Biodlingsföretagarna har tillsammans med LRF genomfört en studie av arbetskraftsbehovet hos yrkesbiodlare. Arbetet är en del i genomförandet av den svenska livsmedelsstrategin att öka Sveriges självförsörjning av livsmedel.
Sju av tio biodlingsföretag uppger att det är svårt att få tag på den arbetskraft som behövs och ett av fem biodlingsföretag menar att bristen på arbetskraft begränsar verksamheten.

Flertalet branscher från jordbruk till industri ingår i parallella studier och ska användas som underlag för att de närmaste åren öka tillgången på arbetskraft med rätt kompetens i respektive bransch.

Rekryteringsbehov

Biodling är den bransch inom jordbruket som ser störst möjligheter till tillväxt utan att behöva rekrytera mer personal. Två av tre företag säger att de kan öka produktionen med 30 procent eller mer utan nyrekryteringar. Närmare sju av tio har för avsikt att växa sett över de kommande fem åren och tre av tio anser att de kommer behöva mer arbetskraft. Huvuddelen av arbetskraften kommer bestå av egen personal, inte minst anhöriga, och fyra av tio företag tror att de också kommer att behöva köpa in mer tjänster i framtiden.
Sammanställningen visar att företagen tillsammans kommer behöva rekrytera strax över 200 medarbetare de kommande tolv månaderna och drygt 300 de kommande fem åren.

Arbetskraftsbehov

Sju av tio biodlingsföretag uppger att det är svårt att få tag på den arbetskraft som behövs och en av fem biodlingsföretag menar att bristen på arbetskraft begränsar verksamheten. För en av fem begränsar arbetskraftsutbudet verksamheten eftersom rätt kompetens eller person inte gått att hitta.  Konsekvenserna av detta är att befintlig personal får arbeta mer i sju av tio företag, produktionen dras ned och planerad expansion läggs åt sidan. Ett vanligt sätt att lösa arbetskraftsbristen är att söka personal utomlands.
För biodlarna är kostnaden för personal det största hindret för att anställa. Utbildningsnivån däremot är inget större problem, en majoritet anser inte att det krävs någon formell utbildning för att utföra arbetet i bigården. En konsekvens är att biodlaren behöver leda och instruera personalen på plats för att göra de bedömningar av exempelvis bisamhällenas status då  oerfaren arbetskraft inte har den kunskapen. För att kunna arbeta mer självständigt i bigården behöver personalen åtminstone korta kurser och för helt självständigt arbete anses en utbildning motsvarande yrkeshögskola vara en lämplig grund.

Utbildning

Sex av tio uppger att det inte behövs någon formell utbildning för att jobba i företaget medans korta kurser efterfrågas i tre av tio företag, yrkeshögskola av drygt två av tio, yrkesgymnasium av en av tio och hos en procent av företagen efterfrågas högskole- eller universitetsutbildning.
För dagens behov efterfrågas en kompetens som motsvarar minst ett års erfarenhet av en fjärdedel av företagen, två av tio behöver arbetskraft med flera års erfarenhet och ett av tio företag söker specialisterfarenhet. Hos drygt hälften av företagen krävs ingen tidigare erfarenhet av biodling.
Under den kommande femårsperiod bedöms det sammantaget behövas rekryteras drygt 140 personer som inte behöver ha tidigare erfarenhet, cirka 110 med ett års erfarenhet, 80 med flera års erfarenhet samt närmare 50 med specialisterfarenhet.

Studien har delfinansierats av Svenska ESF-rådet med medel från Europeiska socialfonden

Text: Anders Johannesson, LRF
Bild: Elin Andersson
Bildtext: Biodlingsföretagarna har tillsammans med LRF genomfört en studie av arbetskraftsbehovet hos yrkesbiodlare. Sammanställningen visar att företagen tillsammans kommer behöva rekrytera strax över 200 medarbetare de kommande tolv månaderna och drygt 300 de kommande fem åren.